Jan Johansson (16 september 1931 – 9 november 1968) var en av de mest betydelsefulla musikerna i svensk jazzhistoria. Hans album Jazz på svenska från 1964, inspelat i duo med basisten Georg Riedel, är fortfarande Sveriges mest sålda jazzalbum genom tiderna med över 400 000 exemplar.
Med en spelstil som förenade modern jazz, nordisk folkmusik och stort orkesterskrivande lade han grunden för den nordiska jazztraditionen. Hans liv slutade i förtid — bara 37 år gammal — men musiken han lämnade efter sig lever vidare i varje generation av lyssnare.
Biografi
Uppväxt i Hälsingland
Jan Johansson föddes 1931 i Onsäng i Söderala socken, Hälsingland. Föräldrarna var länsman Valter August Johansson och folkskollärarinnan Ingeborg Persson. Han började spela piano vid elva års ålder och fortsatte sin musikaliska utbildning genom skoltiden.
Efter studentexamen vid Söderhamns läroverk 1951 skrevs han in på elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studierna fick dock stå tillbaka för musiken.
Familjen
1957 gifte han sig med Else Bergström (1928–2022). Tillsammans fick de sönerna Anders Johansson — sedermera trummis i HammerFall och Manowar — och Jens Johansson, klaviaturist i Stratovarius. Bröderna driver i dag familjeskivbolaget Heptagon Records, som håller faderns inspelningar levande.
Karriär
Göteborg och Gunnar Johnsons kvintett
Johansson spelade i mitten av 50-talet i Gunnar Hammarlunds och Kenneth Fagerlunds orkestrar och därefter i basisten Gunnar Johnsons kvintett, en av de mest tongivande grupperna i svensk modern jazz vid den tiden.
Stan Getz och Köpenhamn
Tenorsaxofonisten Stan Getz hade hört Johansson spela och bjöd in honom till Jazz Club Montmartre i Köpenhamn. Året därpå blev Johansson den första europeiska musiker som turnerade med den prestigefyllda Jazz at the Philharmonic.
Stockholm — Domnérus och Radiojazzgruppen
Tillbaka i Stockholm anslöt han till Arne Domnérus orkester, där han stannade resten av sitt liv. Han blev också en central gestalt i Radiojazzgruppen och komponerade tillsammans med Georg Riedel en omfattande repertoar för radio och TV.
Jazz på svenska
I duo med basisten Georg Riedel släpptes Jazz på svenska — en samling jazztolkningar av svenska folkvisor. Inspelningarna gjordes mellan 1962 och 1964. Albumet skulle bli Sveriges mest sålda jazzplatta genom tiderna.
Folkmusiken vidare ut i världen
Konceptet fortsatte med Jazz på ryska (1967) och Jazz på ungerska (1968), den senare inspelad tillsammans med violinisten Svend Asmussen.
1964 · Megafon
Jazz på svenska
Sveriges mest sålda jazzalbum genom tiderna. Ett verk som förvandlat folkvisor till tidlös konst.
När Jan Johansson och Georg Riedel gick in i studion mellan februari 1962 och maj 1964 anade ingen att resultatet skulle bli en av de mest älskade plattorna i svensk musikhistoria. Med bara piano och kontrabas — utan trummor, utan blås — tolkades svenska folkvisor med en intim, närmast meditativ klang.
Skivans öppningsspår Visa från Utanmyra har blivit ett slags andra nationalsång. Sedan releasen 1964 har albumet sålt över 400 000 exemplar och funnits i tryck oavbrutet sedan dess.
Några av spåren
- Visa från Utanmyra
- Polska från Medelpad
- De salde sina hemman
- Vallåt från Jämtland
- Berg-Kirstis polska
- Polska efter Höök Olle
- Emigrantvisa
- Visa från Järna
Diskografi i urval
Album utgivna under Jan Johanssons livstid samt centrala posthuma utgåvor.
Innertrio
Rörelser
Jazz på svenska
In pleno
Sweden Nonstop
Live in Tallinn
Jazz på ryska
Jazz på ungerska
Musik genom fyra sekler
300.000
Film & television
Jan Johansson skrev musik åt en lång rad svenska filmer och TV-produktioner. Mest känd är signaturmelodin till Pippi Långstrump.
Här kommer Pippi Långstrump
Den välkända melodin till Astrid Lindgrens TV-serie blev Jan Johanssons mest spridda komposition — en del av barndomen för generationer av svenskar.
Siska
Barnvagnen
Nattlek
Skrållan, Ruskprick och Knorrhane
Hem till byn
Död och eftermäle
En tragisk olycka
På morgonen den 9 november 1968 var Jan Johansson på väg till Stockholm Central för att ta tåget till en spelning i Jönköping. På E4 vid Tureberg i Sollentuna kolliderade hans bil med en flygbuss. Han avled på platsen, 37 år gammal.
Han ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Att leva vidare
Familjeskivbolaget Heptagon Records, drivet av sönerna Anders och Jens Johansson, har hållit hans inspelningar tillgängliga och vårdat eftermälet. Jazz på svenska har sedan 1964 aldrig varit ur tryck.
I hemstaden Söderhamn invigdes 2003 minnesplatsen Jazzparken. År 2000 utsågs Jan Johansson till "Söderhamnare under 1900-talet". 2014 valdes han in i Swedish Music Hall of Fame.
Dokumentärfilmen Trollkarlen — en film om Jan Johansson av Anders Østergaard hade premiär 1999.
Jan Johansson förenade modern jazz, nordisk folkmusik och stort orkesterskrivande till något som ingen hört förut — och som ingen sedan dess har lyckats efterlikna.